Farväl min lilla ullboll..
Det har varit tyst då jag tagit ett tungt beslut o sedan fått geomföra det ensam. Tusses husse behagade inte komma..han jobbade..jag sa jag kunde ta en tid som passade men det fick jag aldrig något svar på..trots upprepade påstötningar. Dock tog han fakturan vilket inte är mer än rätt, fast jag anser är att köpa sig fri från ansvar än att ta ansvar. Hade han hjälp Tusse så hade vi kanske aldrig hamnat i läget där han behövde somna in, men annat går före sin egen hund. Rädda oskyldiga djur men inte sin egen..eller så fick han inte. Skit samma han får leva med den skulden för den är inte min. Jag vet att jag gjort allt jag kunnat för Tusse o till slut så fick jag göra det som var bäst för honom o inte för mig. Sedan var det bara att bita ihop o åka dit, hålla honom i famnen, huvud mot huvud o känna honom lämna mig o denna världen. Skulle aldrig någonsin ha kunnat överge honom..aldrig någonsin.
Han fick springa lös på stranden med sin boll, vi åt korv från korvmojen o tittade på fåglarna innan det var dax att säga farväl. En stor bit av det lilla som är kvar av mitt hjärta dog med Tusse. Fäller tårar för honom varje dag o Jönsson piper sorgset o vill bara ligga nära. Älskade lilla hund så du fattas oss..du lämnade ett stort tomrum trots din lilla storlek. Hoppas du springer utan smärta, oro o sorg med Hippe o människomormors Era o Inni. Matte älskar dig massvis ❤
Tusse
130104-190207
