Lite kaos o rörigt

Här har tyvärr varit lite tyst då jag haft fullt upp med flytten. Hade lyckats låna en bil o lastade in lite kartonger (ja jag knökade in så mycket det gick) o gav mig iväg till skåneland. Med en kropp som inte ska lyfta o bära så blev det ju lite tokigt. 
Så en kväll var jag hos släkt o fick mat vilket alltid är snällt o trevligt. Hade hundarna med mig o ena kusinbarnet var oxå med. I deras uterum finns det två sittgrupper med bord o stolar där man även kan sitta o äta. Det enda är ett lågt sådant o där går armstöden i kant med bordet..dvs man kan inte putta in stolsitsarna under bordsskivan. Där satt vi först o på det bordet stod det en liten skål med ostkrokar o en med chips. Höjden mellan en sittdyna o bordet var ca 1,5 d. Vi satte oss vi det andra matbordet o började äta middag..plötsligt säger min morbror: Vad gör du där?? Jag vänder mig om o där står Tusse..på bordet..med alla fyra tassarna o äter chips!!!!! Han har aldrig gjort något sådant tidigare. Inte ens hemma där det är samma höjd o närhet till soffbordet. Jag var helt i chock över hans tilltag o han fick veta att det där var inte okay. Har inte fattat än idag att han gjorde det där 😂 Hundarna fick oxå en möjlighet att ränna runt utan koppel på deras lilla tomt. Det finns bara ett ställe att ta sig ut från tomten o Jönsson var jätteduktig. Tre gånger försökte han att gå ner för trappan o ut på garageinfarten men när jag sa nej så avbröt han o kom tillbaka. Det var lite som om dom bytte personlighet odågan blev Tusse o inte Jönsson😆
Allt är upp o ned vända världen med dom där två nu för tiden. Dom skulle plötsligt bara äta varandras mat (dom har olika mat) Sedan skulle dom ha torrfoder på morgonen o blötfoder på kvällen, vilket dom oxå får. Jönsson som alltid varit glupsk o slängt i sig maten kan lätt låta sin morgonmat stå o sedan gå o äta lite då o då, medan Tusse som varit så petig med maten äter massvis o har börjat poopa som en elefant. Han har gått upp från magra 4 kg till 4,36 kg o det behövde han. 
Dom sitter fortfarande o lyssnar mitt i veckan efter husse o jag vet inte vad jag ska göra för att den saknaden ska bli mindre. Jag hoppas för deras skull att nu när vi flyttar närmre så kanske han kan tänka sig att ha dom lite, så att dom inte saknar så mycket. Tusses halsband har hjälpt en hel del mot skakandet o stressen över att flocken är splittrad men det kan inte ta bort saknaden o tomheten. Då dom inte har någon tidsuppfattning som oss så blir det ju annorlunda. Vi skaffade dom tillsammans så han kommer ju alltid att vara husse både för hundarna o för mig. Oavsett vad jag tycker o tänker om honom o hans agerande så ska inte hundarna sitta i kläm, därför är jag helt för att dom ska få ha husse oxå. Inget är ju deras fel utan dom bara hamnade i mitten.
 
Så byter vi ämne sådär helt tvärt. 
Det är ganska kul att man kan se vartifrån alla kommer som läser ens blogg. Ja för dom som inte vet så kan bloggaren se vilket land o region besökarna kommer ifrån. Det går oxå att se stad så länge den inte är för liten o blir till en by. Är det en storstad med förorter som tex Sthlm, Göteborg eller Malmö så kan man ibland se att någon kommer från tex Arlöv eller tex Landvetter men oftast står det bara stadens namn. Det går inte att utläsa om det är någon man känner eller inte. Likaså är det med andra länder..man ser staden o ibland ett visst större område i staden men inte mer. Det är ganska kul att se hur spridningen är..jag har tex läsare från usa, danmark, finland, spanien, tyskland o från hela avlånga landet Svärje 😊 Nu har jag inte kommit igång riktigt som jag tänkt men när jag fått ording på mitt helvete, i alla fall så gott det går, så ska det engageras i div saker o ting som händer i världen, tokiga trender, massa WTF som poppar upp i tid o otid..o korkade människor o det är något det finns gott om, det vet alla som jobbar o har jobbat i service yrken. Endel tänker helt enkelt inte men en del är det ett under att dom ens kan ta sig fram på egen hand utan att falla på vartannat steg. Något jag oxå tycker är intressant att klura på är tex att kan man bli mindre smart om man umgås med enkelspåringa o lätt korkade människor, ändras ens språk o gör att man tappar grammatiken? Kan man göra en helomvändning av sig själv o allt man trott på, stått för o varit i halva sitt liv eller är det bara en flykt från sitt eget jag...att man inte vill vara den man e Har vi landat på månen eller inte o varför har vi inte hälsat på igen? Varför envisas män som inte har någon riktigt skäggväxt att försöka odla skägg o mustasch, o är det snyggt med gles tex snorbroms eller är det billig 70 tals porr varning på det? När ska män förstå att tubsockar i sandaler är ett fett nej för de flesta kvinnor...ja listan kan göras lång för det finns en massa skojsigt att klura på 😃
Det finns oxå allvarliga ämnen o sorgliga..o förutom otrohet o skit som är i mitt så har jag även en mamma som haft kroniskt cancer i 10-12 år. Man trodde att hon skulle klara ett år men tji fick läkarna. Nu är det dock snabb spridning o på ett par månader har hon tappat förmågan att gå o stå o fick rullstol. Nu har det spridit sig än värre till mer vitala organ än ryggraden så tiden kvar är knapp. Det började med bröstcancer..blev metastaser i lungorna ett par omgångar..så kom det i några kotor i ryggen, så blev det två i levern men dom fick man bort. Så för några månader sedan så blev det problem med att gå o sedan dess har det gått fort. På två månader har det kommit i ländryggen, åter igen i levern o så i lillhjärnan o även en propp i vardera lunga. Hon har fått en massa xtra tid o vi visste ju att cancern skulle ta henne förr eller senare. Bara det går fort o smärtfritt för henne för ingen ska behöva lida. Det är tungt men bara att bita ihop o köra på...även om jag o min bror är dåliga barn inför hennes omgivning så är vi de enda barn hon har. Jag kan bara tala för mig själv o jag har gjort mer än någon annan för henne men när man finns i närheten så tas man för given o då är det svårt att se det någon gör för någon annan. Eller tex vad min xman gjort för både mig o henne. Han klev in o tog rollen som min bror skulle haft o klagade aldrig. Jag är tacksam för det stöd han var för mig när det gällde alla förväntningar o ta för givet som kom då vi flyttade upp hit. Jag är ärlig o rättvis o han ska ha cred där cred finnes o det kan ingen ta ifrån xmannen. Ska jag vara riktigt ärlig så saknar jag honom i detta läget för det är sjukt jobbigt att rodda runt själv, att få säga nej till saker då jag själv inte orkar. Jag kan inte åka buss o handla åt henne, jag handlar själv via nätet o får det hemkört. Jag kan inte ligga o städa lister o annat åt henne då jag knappt orkar sånt åt mig själv, jag kan inte åka buss varje dag o hälsa på då jag inte har ekonomi till det o inte kan gå så långt. Jag kämpar med depression, det värsta svek man kan råka ut för, en skillmässa, förlust av bonusbarn o så bara en massa prat med cancern o inte något prat med min mamma. Jag vet att cancern är där men jag är sååå trött på att bara prata om den o dess biverkningar..varje dag, flera gånger om dagen ibland. Sa från början att det finns terapefter men det behövde inte hon..o det kan jag förstå då alla vänner o familj får vara det istället. Jag menar inte att förringa sjukdomen, absolut inte, men den får inte ta all plats. Nu är det kort tid kvar o varför inte skita iden då o bara minnas allt innan o allt som varit bra fram till nu. Lämna med ljusa minnen o inte tunga ryggsäckar o bara prat med cancern i huvudet. Cancer är ett jävla skit helt enkelt. Den tog mormor, nu mamma..så jag kan ju räkna med att den kommer på besök även till mig. Hade det gått här i sverige så hade jag lätt opererat bort mina bröst typ i morgon, för jag har inte behov av dom o skulle jag vilja så kan man göra nya. Inte heller så kan man få sina gener kollade för då måste det vara två-tre generationer som fått sjukdomen innan 60 års ålder. Hur skruvat är inte det?? Som om cancern bryr sig om åldern..
Nä nog om sorg o elände för idag. Ska till tvättstugan o sedan ut till mamma en runda o jag tar bussen. Har en nära vän vars man fixat min cykel så nu kan jag cykla fram o tillbaka när det inte är så jäkla varmt ute.
 
 
Boysen på väg till skåne
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Gothammar.blogg.se

Livets upp o ner o allt skit där emellan, på både gott o ont.

RSS 2.0